Andra dagen avklarad..

.. ja, ialla fall nästan. Jag har 14 poäng kvar.
Jag har så många eftersom jag är sämst på att äta lunch.
Jag äter, men kanske inte som jag borde. Jag tar lite frukt istället för mer.. matig lunch.
I min värld så har jag kommit oerhört långt redan på två dagar.
Bland annat så äter jag. Haha.
Jag äter frukost bestående av 1 dl råg som jag kokar till en gröt och två dl mjölk till, toppar det med många osockrade hallon. Första dagen var det svårt att äta det men imorse gick de hyffsat bättre.
Bara man får i sig det medan det är varmt/ljummet.
Käkade "lunch", frukt, ska iofs bli bättre på det där och prova lite sallader och sånt.
Till middag idag åt vi hemmagjorde biffar med sås, potatis och sallad, morötter och broccoli.
Jag tog även en matsked vinbärsgelè vilket jag gärna slösade en poäng på. Dundergott!
Jag tog en potatis, en biff på 100 gram (stekte alla per hundra gram och frös in så är det lätt att veta sen..)
morötter och broccoli i massor. Även en skvätt sås men den gjordes på steket som blev kvar i pannan och ytterst lite mjöl till redning så det räknar jag inte som en hel poäng. Icke.. fel?
Så, i alla fall, nu har jag 14 poäng kvar och det ska jag äta knäckebröd med ägg på lite senare.
Jag har inte blivit sötsugen ännu, vilket känns som en seger i sig, men på nästa möte ska jag ändå köpa hem lite choklad.
Jag kände dåligt samvete när jag "slösade" 1 poäng på gelèn till maten innan men då sa min peppande make att jag inte bantar längre, du lär dig bara att äta bättre och mer regelbundet. SÅ.. jag slösade inte poäng, jag valde precis hur jag ville och det är så man ska tänka. Inte tänka att man är inne på en diet, och det är ju helt rätt för att dieta är inget som VV håller på med. Nåja,,
När jag kommit in i det lite senare så tänkte jag lägga upp recept och bilder på hur det går.
Inte på mitt fläsk utan på maten. Kommer skriva de hemska siffrorna som jag började med, men det gör jag om ett tag för om jag väntar så är det bara roligt att avslöja det när jag har gått ner lite. ;)

Nu är det dags för Melles magkramper..
Tjingeling!

.. tack MIA för att du är ett så bra stöd, får massor med bra tips och råd av dig! <3

Nu är det igång..



Precis, ViktVäktarna, det är nu igång.
Till frukost åt jag råggröt med osockrade hallon. Förvånansvärt gott, mycket bättre än sliskig havregrynsgröt.
Har ett antal poäng nu kvar, 10, eftersom jag drog och handlade när jag lämnat barnen på förskolan imorse. (Glömde äta frukost alltså..) Så nu ska jag snart äta ägg på knäckebröd. Ett par stycken.. :D
Jim var hemma med mini och det var underbart att handla helt ensam. Men.. det är inte lätt att sätta sig in i det här fort måste jag säga, en djungel!

Nä, Melle har så ont i magen så jag måste sluta. :/
Blev en snabbis..

Hej svejs..

Fyra ballerinakex till frukost.

Då var det söndag. Ett steg närmre helgen som komma skall. Då kommer syster upp, hon ska springa Lidingöloppet på söndag (ja.. frivilligt..) och vi andra får heja på. Här springs inte en meter än. Men maken och jag ska iväg på bröllop på lördag och syster har sagt att hon vill ha alla tre barnen under tiden. Jisses säger jag, men varför skulle hon inte palla det, trevligt vore om både Joel och Ella är på sina mindre bra humör. Haha! Nä, det fixar hon utan problemo. men känns lite skumt att lämna bort mini faktiskt. Då kommer han bara vara tre veckor. Pyttemini jue..  

Nåja, innan helgen är här så är det lite annat man ska hinna med också.
Imorgon ska jag börja mitt nya smalare liv. Jag ska alltså gå med i ViktVäktarna.
Jag har varit en lat mamma, fru och EVA i 3 år nu, höll ju igång fasen så mycket mer innan.
Jag var inte lika lat som jag är nu så nu ska det bli förändring.
Inte bara för min skull, utan för mina barns med för de får faktiskt lida för det jag gör.
Så är det ju. Det är ju lite som så att de jag bor med också blir lite latare än vad de egentligen är om jag är det, jag har oftast det sista ordet och ja, då blir det ju som jag vill. MEN nu jäklar alltså.
Jag kommer inte bli fanatisk med tränande, tror jag inte, för det är inte jag, men jag tänkte i alla fall börja med att äta rätt och i alla fall komma ut på en långpromenad efter att jag lämnat barnen på förskolan på morgonen. Så småningom skulle jag vilja springa en runda men.. viktigt med små förändringar så man inte känner sig tvingad och blir trött på det istället. Det viktiga i början för min del, det är att lära mig att äta rätt. Tänk att det ska vara så jävla svårt.. känns som om man är störd i huvudet för att man slarvar med det man stoppar i sig, jag tror ju ändå att jag har sunt förnuft, eller inte.. tydligen. Fyra ballerinakex och en halv flaska mineralvatten till frukost. Idag.. bra va?
Haha usch, jag blir så trött på mig själv! Middagar gör vi hur bra som helst, med massa grönsaker och bra mat liksom, men utöver det då.. och inte för att tala om det här kvällsätandet! FY!
Nä, nu byter jag samtalsämne..

Amning! Amningen med mitt tredje barn går utan problem. Det är så himla skönt ska ni veta. Ni som har haft ont av sår och allt därtill när ni ammat, ni vet vad jag pratar om och alltså vet vad jag kommer undan den här gången. Det är ljuvligt kan jag säga! Melle tar så bra grepp, ja inte hela tiden men oftast annars börjar vi om. Tur.. eller skicklighet nu? Haha. Skillnad är det. När Joel kom, man undrade varför man hade satt den här lilla krabaten till jorden, kommer vi kunna ta hand om honom? Ge honom kärlek? Och nu tredje.. lugn som lugnet själv. Jag känner mig trygg i mig själv, känns som om att jag vet vad jag gör. Jag var ju inte särskilt nervös när Ella föddes men då var det mer att jag fick dåligt samvete. Tänk om jag glömmer bort Joel, tänk om han inte känner sig älskad, tänk om Ella bara får ha mig hela tiden och Joel känner att jag försvinner.. där var Jim väldigt viktig, han tog extra hand om Joel när hon kom. Det blev bra, och den här gången hade jag inget dåligt samvete alls, nu har de varandra och de kommer förstå så småningom!

Häromkvällen såg vi "Road to predition" med Tom Hanks. Hade jag kommit ihåg hur den slutat så hade jag aldrig satt på den. Väldigt sorglig och gud vilken ångest jag fick. Hade så svårt att sova hela natten och låg och tänkte på döden och mina barn, mina syskon och de jag håller av därtill. Usch, länge sen nu men rätt som det är så poppar det upp och jag blir galen. Galen uppe i huvudet, rena rama kaoset. Jag vet att man ska försöka tänka på andra saker men ibland går det inte helt enkelt. Speciellt inte när man har lagt sig för att sova. "Tryck bara undan det" sa en psykolog till mig en gång. Du vet visst inte vad jag pratar om svarade jag.. och nej, det visste hon ju inte sa hon. Precis, så shut the fuck up. Sa jag inte men jag tänkte. Jaja..

Samtalsämnen slut. Nu ska jag förbereda lite middag, tänkte göra något gott, några vänner kommer över och tjattrar lite.

 
 
 
 

Hur var det nu?

"Sådärja, nu är klockan snart 19. Om jag ska ta och förbereda barnen lite.
Kvällsmat färdigt, en snabb dusch med tandborstning. Var är Ella, ja där var hon, men var är Joel nu?!
Nä, Joel vill inte sova, hur kunde jag gissa. Men det ska du. Tjura lite och sen busa runt det och förbi det. Perfekt, ungen är ju trött, det ser jag ju. Jaha, vad äter Ella nu och var har hon hittat det?! Jaha ja, jag borde ju ha dammsugat upp det där såklart, hur kunde jag glömma. O hur fan ser köksgolvet ut, suck, måste ta tag i det där. Nu vill Melle ha mat med, men han får vänta en stund. Nej men det kan han ju inte, han är ju hungrig NU. Han skriker ju.. Äh han får nu. Ella fick givetvis syn på tvätthögarna jag sorterat upp men inte orkat lägga i lådorna, varför gjorde jag inte det när jag ändå höll på innan. Klantigt, för nu ligger allt på golvet. Jaha, ja..
Sådärja. Nu är de stora i säng. Skönt. En timme sen jag la dem, vad gör de där inne. Jaha Ella har tagit av sig blöjan. Bra.. Joel lyser med sin ficklampa rakt i ögonen på Ella. Nåja, måste byta blöja, ska bara titta så sängen är torr. Så, lagd igen, Joel släck lampan nu, ja förlåt jag menar ju Blixten McQueen Joel, släck lampan nu.
Ger Melle lite mat igen, tröttmössa. Ska kolla barnen en sista innan jag lägger mig. Det luktar bajs. Jaha, Ella. Bytt så sov med dig nu busunge. Tjurar, jag vet att du vill ha välling men det får du inte för du behöver det inte. Stänger dörren och ser om hon somnar, tur Joel kan sova sig genom hennes skrik. Hon blir ju så tjurig när hon inte får som hon vill, framför allt när det gäller välling. Jaaa okej Ella, skrikit i 40 minuter, nu ger jag mig, i med välling.. nu tyst. Skönt. Vad fan, är klockan redan 22?!....och nu glömde jag likförbannat lägga in tvätten innan barnen la sig... "

Tankar nu för tiden.. man har alltid något att göra. Något man borde göra. Men egentligen, det är inget viktigt, egentligen, man vill bara ha lite ordning i kaoset. Mitt härliga kaos. :)
 




 
 
 
 

Gravid vecka 40

"Barnet..

Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne."- Jo, det känns..
Melvin kommer säkert stanna i två veckor till och väga mer än 4,5 kilo och vara minst två meter lång.

Idag har jag verkligen tagit i från tårna och rensat upp här hemma. Tvättat upp all tvätt, sorterat ur barnens kläder, så nästa storlek ska få plats, bytt sängkläder i allas sängar, packat ihop och varit ute och slängt en massa skräp i grovsoprummet, dammat, dammsugit och torkat golv, rensat ut fula blad på alla blommor, fått vagnen såld, plockat upp alla leksaker i tvrummet (FINNS INTE EN ENDA KVAR, LOVELY!) och flyttat in allt i barnens rum, där det hör hemma. jag har hoppat, krypit på golvet och klättrat. Damn om inte värkarna sätter igång efter den här dagen!
Dessutom har jag ringt försäkringskassan och väntat.. i hela 3 minuter! Kalasbra kö idag.
Härligt när de säger en sak och barnmorskorna proppsar på en annan, försäkringskassan borde ju veta bäst när det gäller det ärendet jag ringde om känns det som, men jaja, det löser sig sa kärringen som sket i såsen!

.. har ätit en jävla massa is idag med.


Normalt va..

.. att glömma att det är måndag. Känns som en söndag idag.
Få se nu, är det några måsten idag? *funderar* Ja, eller jo, Ella ska ju på sin första inskolning på två timmar. Det är klart vi ska gå dit och checka läget bland nya kompisarna. Joel slapp gå dit idag, han vill ju inte ändå så ledsen blev han inte. Kan ni tänka er att barnen sov till strax innan 09? Kan knappt jag!

Idag bränner det minsann "down there", haha, kommer bebisen nu?
Ja, syster, mycket tyder på att det är Melvin som kommer, så tack för att du valde just det.. :)
Nu är man kanske inte helt hundra men vi får se när han kommer ut. OM han kommer ut.

Idag skiner solen och det känns ändå rätt härligt att leva. Ja, inte för att det inte brukar kännas som att det inte vore det men ja, solen gör sin lilla del. (Hur blev den meningen?) Ja, ni fattar, jag är alltså inte trött på livet. ;)
Låååångt därifrån. 

Natten för S & B gick bra, hörde när de sprang i hjulet, maken fixade med olja så blev det tyst. Sen imorse så hörde jag att  The killer var vid buren och tyckte att de kunde leka med hans leksaksbilar. NEJ, de blev inte överkörda, inte ens lite, utan han lekte på buren, ett fasligt liv, så inte igen Joel.. okej mamma. Bra.

Förresten, tror ni vi kom ner till förrådet igår kväll?
N E J !
Försöker idag igen..

Det var då själva..

.. fan! Här har jag skrivit blogginlägg från mobilen och skickat massor av kort, men har det uppdaterats?
NEJ! Jävla skit, nu får ni fan ta och fixa det där BLOGG.SE. Slött.. vill ni att man ska byta domän?! I alla fall, ni missade verkligen spännande saker. Suck. Alla ni två som läser.

Vi har hamstrar nu. Två små dvärghamstrar och ja, det var ett infall. Ett snabbt sådant. Ett på 10 minuter efter att annonsen kommit ut på Blocket. Hoppsan.. det är i alla fall ingen hund och de är lätta att sköta. Jag hade ju en en gång, när jag bodde i Hultsfred. Som min bror sedan fick för att jag skulle flytta, och i sin tur bytte han bort den mot ett paket cigg. Så.. vad ska man säga, han gav den i alla fall inte till sina hundar. Eller, Daniel?
De heter i alla fall Sally & Blixten. Älskade Joel har döpt dem såklart. Han var så upprymd när vi skulle åka och köpa dem. På vägen dit sa han: "Ja, mamma, vi kommer ha två hamstrar. Om man dödar den ena så har man ju fortfarande en kvar." Helt rätt sa jag men vi ska inte döda någon hamster. Då svarade han: "Nej, det är bra med två kompisar som har varandra". Puh, blev lite rädd där ett tag men det verkade re ut sig i huvudet på honom. Gulp.
Ella var inte riktigt intresserad men hon når ju inte ens upp till byrån där de står så frågan är om hon ens såg någon av dem när jag tvingade henne att titta. Nåja, det kommer nog. Säkert.

Vi har en garageplats.I ett garage. Såklart. Annars skulle jag inte skriva garageplats.Heter det inte.. skitsamma.
Det är ganska trångt därinne, speciellt när alla bilar är "hemma". Tidigare idag var vi och storhandlade och jag körde in i garaget och skulle parkera. Givetvis var alla "hemma" och man får då lirka fram och tillbaka och lite runt för att komma in. Då gav Jim mig lite tips på vad jag kunde göra, och ja, det gick ju faktiskt bra då. Så i alla fall när jag och Joel (Mördaren?!) kom hem efter att ha hämtat S & B så skulle jag ju backa in där igen. Suck, alla var tyvärr fortfarande hemma.  Jag ber Joel att vara lite tyst så att jag kunde koncentrera mig på backningen. Då säger han såhär: "Mamma, kom ihåg vad pappa sa, gör bara som pappa sa innan hur du skulle göra".Jag bara, ja tack Joel det ska jag prova. Givetvis gick det galant och på nån minut. Så sa jag tack till Joel och då svarar han:" Varsågod mamma, jag gör bara mitt jobb." Haha. Sött.. som en tesked socker. Fast en tesked socker är inte sött utan äckligt. Sött som.. en riktigt mumsig jordgubbe, som en klubba kanske.. eller nått. Ja, sött och inte salt i alla fall. Han säger så roliga saker det barnet. När Ella klättrar upp i soffan och inte kan komma ner så hjälper Joel henne och jag säger att det är snällt av honom. Då säger han ofta, tack mamma, jag gör bara mitt jobb. Även när Joel leker KULL med Ella (som är ofrivilligt med på det) och dunkar henne i ryggen så hon ramlar, hjälper henne upp och jag säger att det där var inte snällt Joel, då säger han: "Men jag hjälper henne upp nu, för det är ju mitt jobb". Ja, de små liven. Mitt liv, min lycka.

Annars så är det beräknad födelse för Melvin på tisdag. Alltså om två dagar. Vi undrar verkligen när han behagar komma. De två sista veckorna känns allvarligt längre än hela graviditeten, man är så otroligt otålig.
Jag är ju faktiskt inte riktigt redo än, har fortfarande bebiskläder i källaren som jag måste ta upp och tvätta och packa ner i väskan. Jag kommer glömma.. därför efter det här inlägget ska jag tvinga ner min sjuka make att hjälpa mig. Jag orkar inte klättra över vinterdäck och gu vet vad det ligger där nere.

Idag har jag bara ätit 6 plattor med is, måste ha i mig en sista innan jag ska sova..









RSS 2.0